Hållbar valturism
Det finns många möjligheter runt om i världen för att uppleva valar i deras naturliga miljö. Det är dock viktigt att valskådarturer görs på ett hållbart sätt.
Valarna får inte störas eller skadas, och det är viktigt att välja rätt typ av transport under turen.
IWC, den internationella valfångstkommissionen, har tagit fram riktlinjer för hållbar valturism. Många av de 88 medlemsstaterna har utifrån dessa också tagit fram lokalt anpassade råd och regler. På IWC:s hemsida finns mer information som hjälper dig välja en bra arrangör.
Sverige
Vid den svenska västkusten kan man regelmässigt se tumlare under sommaren. Den bästa platsen för att se dem är längst ut på Kullaberg i Skåne. Här kan de ses från land om vädret är lugnt, men det finns även turer med båt.
Andra valar är alltför sporadiska för att det ska finnas någon särskild plats att spana efter dem. Späckhuggare har observerats längs västkusten så långt söderut som utanför Kullavik, strax söder om Göteborg.
Övriga världen
Klicka på valsymbolerna för att se mer information.
Nordnorge, Andenes
Turer för att se späckhuggare, knölval och kaskelot.
Norra Island, Husavik
Knölvalar, kaskeloter, blåvalar, späckhuggare och delfiner.
Nordöstra Skottland,
Moray firth,
Scottish Dolphin centre
Lokal population av öresvin.
Nordvästra USA, Vancouver
Turer för att se knölval, gråval och späckhuggare.
Mexico
Kaliforniska halvön: turer för att se blåval, knölval och gråval.
USA, Cape Cod, Massachusetts
Turer för att se knölval, sillval och nordkapare.
Azorerna, Portugal
Utfärder med båt från ön San Miguel vissa tider på året för att se kaskelot, grindval, knölval.
Sydafrika
Turer för att se sydkapare och knölval.
Nya Zeeland
Turer för att se knölval och diverse delfiner.
Sri Lanka
Turer för att se blåval, kaskelot, vikval och olika delfiner.
Tidig valjakt
Ingen vet exakt var människan först började jaga val. Det vi vet är att valar jagades i Arktis för 5 000 år sedan. För 3 000 år sedan jagades det rätvalar som samlats i Biscayabukten för att para sig. Sovande valar jagades med enkla roddbåtar och spjut. Under 1300–1400-talen utvecklades den kommersiella valfångsten i Europa, då valolja och andra valprodukter köptes och såldes.
På 1700-talet dök industrier upp och efterfrågan på valolja ökade. Jaktmetoderna utvecklades och båtarna blev större. Jakten blev så omfattande att det under 1800-talet blev ont om rätval. Jakten minskade och nya uppfinningar gjorde att valprodukter inte längre behövdes. Oljelampor byttes mot gaslampor och i korsetter användes stålfjädrar istället för valbarder. I industrin ersatte mineralolja och olika vegetabiliska oljor valoljan.
Industriell valjakt
De stora bardvalarna som blåval, sillval och sejval, var länge för snabba och för stora för att jagas. Men under 1900-talet utvecklades snabba båtar utrustade med harpunkanoner som klarade av det. Redan på 1880-talet började det svenska företaget Bofors utveckla valharpunkanoner. Fram till 1952, när produktionen lades ned, hade man tillverkat minst 1 200 valharpunkanoner, som såldes både till Norge och Storbritannien.
Valharpunspetsar tillverkades av Uddevalla Gjuteri och Mekaniska verkstad. Under perioden 1946–1952 framställdes runt 700 harpunspetsar per år. Resten av delarna till valharpunen tillverkades i Norge. Valfångsten hade blivit en industri, och valprodukter kunde produceras effektivt och billigt. Späcket kokades till olja och ur ben och kött utvanns olja av lägre kvalitet. Det som var kvar av valen torkades och maldes till gödningsmedel.
Kosmos III – ett flytande valslakteri från Göteborg
Under 1930-talet utvecklades speciella fartyg där en blåval på 100 ton kunde slaktas, flås och styckas på mindre än en timme. På fartygen kokades späcket till olja. 1947 sjösattes fartyget Kosmos III vid dockan på Götaverken i Göteborg. Det var det största fartyg som någonsin byggts i Sverige och världens näst största valkokeri: 231 meter långt, 31 meter brett och med en vikt på 25 000 ton.
Det övre däcket kallades flänsdäcket och här styckades valkropparna upp. Huden med späck skyfflades ned i hål till det undre däcket där det fanns kokkärl “stora som spårvagnar”. Valarnas lever släpades till ett särskilt hål och kokades till fiskleverolja. 1961 såldes Kosmos III till Japan där det döptes om till Nisshin Maru no.3. Fartyget används inte längre för valjakt.
Den industriella valjakten tar slut
Den grymma och effektiva jakten gjorde att antalet valar minskade i snabb takt. 1940 var blåvalen hotad och från 1950-talet även knölval och sillval. Forskare hade varnat för detta redan på 1930-talet, men girighet och kommersiella intressen gjorde att jakten fortsatte fram till 1970-talet.
Den växande miljörörelsen protesterade mot valjakt över hela världen. Samtidigt dök valar upp i populärkulturen, både i musik och TV-serier. Valarna sågs inte längre som en naturresurs utan som intelligenta levande varelser. Idag tillåter Japan, Norge och Island jakt på vikval. Valarna jagas för mat, men många, framförallt unga, väljer att inte äta valkött.
Warning: Trying to access array offset on false in /home/kulturi1/domains/gnm.expoku.se/wp-content/themes/Valsalen/sections/text-image.php on line 26